Efter flera års uppehåll från hård träningen så är jag på gång igen. Jag körde mitt senaste Ironman 2016, jag gjorde då mitt sämsta Ironman på flera år och var mentalt och fysiskt slutkörd. Målet var att kvala till Hawaii och jag var som närmst 11 minuter ifrån. Men samtidigt satsade jag på karriären och jobbade mycket. Tillslut försvann glädjen och jag förstod inte varför jag höll på. Nu har det snart gått tio år och äntligen har jag hittat glädjen i träningen igen och en förståelse för att jag måste träna för att må fysiskt och psykiskt bra. Eftersom jag nått i stort sätt alla mål i mitt liv, förutom Hawaii så börjar tankarna att göra ett försök till. Men denna gång mer balanserat och med mer glädje. Det första jag måste göra är att bli hel i foten, jag har haft Mortons syndrom och metatarsalgi i 1,5 år nu, det blir inga långa löppass med det. Men cykling och simning fungerar bra.